<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-3805802143332556003</id><updated>2012-02-16T12:58:03.440+05:30</updated><title type='text'>Green Gold International Pvt Ltd, Kathmandu, Nepal</title><subtitle type='html'>Company Profile of Green Gold internationl Pvt Ltd, Kathmandu, Nepal</subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://greengoldinfo.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3805802143332556003/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://greengoldinfo.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><author><name>Nahendra Khadka</name><uri>http://www.blogger.com/profile/02733161915007545226</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_QYMWFiE0CP8/SoQHPAQ03LI/AAAAAAAAAAw/BgimuyGI0_U/S220/My+Photo.JPG'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>7</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3805802143332556003.post-1427880463108622822</id><published>2010-10-10T20:44:00.002+05:30</published><updated>2010-10-10T20:52:04.183+05:30</updated><title type='text'>ग्रीन गोल्ड सुपर प्रांगारिक मल</title><content type='html'>&lt;p class="MsoNormal" align="center" style="text-align:center"&gt;&lt;b style="mso-ansi-font-weight: normal"&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:16.0pt;mso-ansi-font-size:14.0pt; line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-hansi-font-family:Calibri;mso-hansi-theme-font: minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font:minor-bidi; mso-bidi-language:NE"&gt;ग्रीन गोल्ड सुपर प्रांगारिक मल : एक परिचय&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="font-size:14.0pt;line-height:115%;mso-bidi-language:NE;mso-bidi-font-weight: bold"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font: minor-latin;mso-hansi-font-family:Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language: NE"&gt;कृषिको आधुनिकीकरण संगै शुरु भएको कृतिम रासायनिक मल र विषादीको प्रयोगले तत्काल बाली उत्पादनमा केहि बृद्धि भए पनि यसको निरन्तर र अनियन्त्रित प्रयोजनले गर्दा केवल मानव स्वास्थ्य र वाताबरणमा मात्र नभई कृषि उत्पादन तथा निर्यातका साथै जल, जमिन र जैविक विविधतामा समेत प्रतिकूल प्रभाव पारिरहेको कुरा सर्बविदितै छ. यसको बिकल्पको रूपमा प्रांगारिक खेति सहितको दिगो कृषि प्रणालीको अवलम्बन गर्नु अत्यावश्यक भई सकेको छ. यहि आबश्यकतालाई &lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt; &lt;/span&gt;मध्यनजर गरेर ग्रीन गोल्ड इन्टरनेसनल प्रा.लि. काठमाडौँले &lt;b&gt;ग्रीन गोल्ड सुपर प्रांगारिक मल&lt;/b&gt; उत्पादन गरी बजारमा ल्याएको छ.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:14.0pt;mso-ansi-font-size: 12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-ascii-font-family: Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;ग्रीन गोल्ड सुपर प्रांगारिक मल :&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font: minor-latin;mso-hansi-font-family:Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language: NE"&gt;ग्रीन गोल्ड इन्टरनेसनल प्रा.लि.ले जानकारी दिए अनुसार ग्रीन गोल्ड सुपर प्रांगारिक मल प्रांगारिक खेति, दिगो कृषि तथा कृषि जैविक प्रविधिको&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;क्षेत्रमा लामो समयदेखि अनुसन्धान र उत्पादनमा संलग्न वैज्ञानिक तथा प्राविधिज्ञहरुको प्रत्यक्ष संलग्नतामा अन्तरास्ट्रिय स्तरको अत्याधुनिक र पर्यायवरणीय जापानी प्रविधिबाट तयार गरिएको पूर्ण रूपले जैविक प्रांगारिक मल हो.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%; mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font: minor-latin;mso-hansi-font-family:Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language: NE"&gt;यो मल सुक्ष्म जीवाणु युक्त जैविक मल, जैविक विषादी तथा प्राकृतिक रूपले प्राप्त हुने बिभिन्न प्रांगारिक, बानास्पतिक तथा जैविक पदार्थहरु एवं समुद्री बनस्पतिबाट प्राप्त हुने प्रोटिन तथा इन्जाइमहरुलाई जैविक प्रविधि (Biotechnology)द्वारा परिस्कृत गरी नेपालमा नै पहिलो पटक तयार गरिएको दानादार जैविक प्रांगारिक मल हो.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%; mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font: minor-latin;mso-hansi-font-family:Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language: NE"&gt;बजारमा उपलब्ध अरु प्रांगारिक मल भन्दा ग्रीन गोल्ड प्रांगारिक मलमा के भिन्नता छ भन्ने हाम्रो जिज्ञासाको जवाफमा कम्पनीका अध्यक्ष श्री बिष्णु बहादुर भण्डारीले बताए अनुसार प्रांगारिक पदार्थ र तिनबाट प्राप्त हुने बिरुवाका खाध्यतत्वहरुको साथ साथै यो मलमा हावाबाट नाइट्रोजन स्थिरीकरण गर्ने जीवाणुहरु (Nitrogen Fixing Bacteria), फस्फोरस र पोटासियमलाई&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;घुलनशील बनाउने सुक्ष्म जीवाणुहरु (Phosphorus and Potassium Solubilizing Mirco-organisms), विभिन्न रोग र किराहरु नियन्त्रण गर्ने जीवाणुहरु (Microbial Pesticides),का साथै विभिन्न बहुउपयोगी सुक्ष्म जीवाणुहरु समेत अत्यधिक संख्यामा समावेश गरिएकोले यो मलले जैविक मल (Biofertilizer) र जैविक विषादी (Biopesticides)को काम समेत गर्छ. त्यसैले यो मल अन्य साधारण प्रांगारिक मल भन्दा भिन्न र फाइदाजनक छ. यो मलको प्रयोगबाट एकातर्फ कृतिम रासायनिक&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;र विषादी प्रयोग नगरिकनै प्रांगारिक (Organic) तरिकाले अन्न, तरकारी, फलफूल, पूष्प, चिया, कफी, उखु र नगदेबालीहरु तथा जडिबुटी उत्पादन गर्न सकिन्छ.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font: minor-latin;mso-hansi-font-family:Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language: NE"&gt;प्रांगारिक तरिकाले उत्पादित कृषिजन्य बस्तुहरुलाई उच्च मूल्यमा विदेश निर्यात गरी विदेशी मूद्रा आर्जन गर्न सकिन्छ भने अर्कोतर्फ कृतिम रासायनिक मल र विषादीको आयातलाई समेत प्रतिस्थापन गर्न सकिन्छ. प्रांगारिक तरीकाले उत्पादित कृषि जन्य वस्तुहरुलाई उच्च मुल्यमा विदेश निर्यात गरी विदेशी मुद्रा आर्जन गर्न सकिन्छ भने अर्कोतर्फ कृतिम रासायनिक मल र विषादीको आयातलाई समेत प्रतिस्थापन गर्न सकिन्छ .&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font: minor-latin;mso-hansi-font-family:Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language: NE"&gt;उहाँका अनुसार यो मलले माटोको भोतिक तथा जेविक सरचनामा सुधार ल्याउनुको साथे माटोका लाभकारी सुक्ष्म जीवाणुहरु, गडयौला र भ्यागुता जस्ता माटोमा रहने मित्रजीवहरू र तिनको जैविक गतिविधिमा तीव्रता प्रदान गरी माटोलाई जिवन्त बनाई राख्छ. यसले कृतिम रासायनिक मल र विषादीले जस्तो माटो, हावापानी, वातावरण र जैविक विविधतामा कुनै नकरात्मक असर नगर्ने भएकोले यो मल पर्यावरणय (&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt; line-height:115%;mso-bidi-language:NE"&gt;Eco-Friendly) &lt;/span&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-hansi-font-family: Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;छ. त्यसैले यो मल प्रगारिक खेती र दिगो कृषिकोलागी अत्युत्तम मल हो भनेर कम्पनी दावी गरेको छ.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font: minor-latin;mso-hansi-font-family:Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language: NE"&gt;बिगत ३ वर्षदेखि लगातार ग्रीन गोल्ड सुपर प्रांगारिक मल प्रयोग गर्दै आइरहेका थानकोट-८, काठमाडौँका व्यावसायिक किसान &lt;b&gt;श्री टोप बहादुर खड्का&lt;/b&gt; भन्नुहुन्छः "ग्रीन गोल्ड सुपर प्रांगारिक मल हालेर काउली लगाउँदा आफ्नो खेतमा क्लब&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;रुट (जरामा गाँठा पर्ने रोग) को समस्या कम भएको बताउनु हुन्छ. काउली पनि अत्यन्तै स्वादिलो भएकोले आफुले बजार भाउ भन्दा प्रति किलो करीब ५-१० रुपयाँ ज्यादा मूल्य पाउने गरेको बताउनु हुन्छ. उहाँ काउलीको बीउ समेत आफै उत्पादन गर्नुहुन्छ.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height: 115%;mso-bidi-language:NE"&gt;"&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font: minor-latin;mso-hansi-font-family:Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language: NE"&gt;त्यसरी नै मल प्रयोग गर्दे आइरहेको केवलपुर-८,धादिंडका व्यसायिक किसान &lt;b&gt;श्री श्याम&lt;/b&gt; &lt;b&gt;आचार्य&lt;/b&gt; भनुहुन्छ : "हामीले पहिले १ रोपनी अदुवामा&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;सबै मिलाएर करीब ७५ किलो सम्म रसायनिक &lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt; &lt;/span&gt;मल हाल्थ्यौं. यसले गर्दा हाम्रो ठाउँमा ८०-८५ प्रतिशत सम्म अदूवा कुहिएर खतम हुन थाल्यो. अहिले बीउ उपचार गर्ने र रासायनिक मल नहाली घरमा उपलब्ध गाईबस्तुको मल&lt;/span&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt; line-height:115%;mso-bidi-language:NE"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size: 12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-ascii-font-family: Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;र ग्रीन गोल्ड सुपर प्राँगारिक मल हाल्न थालेपछि मेरो अदुवा ५-१० प्रतिशत मात्रै कुहियो. त्यसरी नै मेरो भन्टा र प्लाष्टिक घरमा लगाएको गोलभेडा पनि गाउँका सबैले तारिफ गर्न लायक थियो. प्राँगारिक काउली काटेपछि काँक्रा लगाई काँक्राको बीचमा मकै लगाउँदा हरेक बोटमा २-२ घोगा लागेको देख्दा मानिसहरु छक्क परे .प्रगारिक रुपमा खेति गर्न थालेपछि मेरो तरकारी मा उत्पादन&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;लागत कटाएर आउने&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;नाफामा वृद्धि भएको छ .आजभोली मैले केही सुक्ष्म खाधतत्वहरु वाहेक रासायनिक मल हाल्न छाडिदिएँ''.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font: minor-latin;mso-hansi-font-family:Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language: NE"&gt;हेटौडाको औद्धोगिक क्षेत्रमा रहेको इन्भायरोप्लास्ट नामक उद्धोगका व्यवस्थापक&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;&lt;b&gt;श्री लेखनाथ अधिकारी&lt;/b&gt; आफूले करेसाबारीमा लगाएको मकैमा ग्रीन गोल्ड सुपर प्रागारिक मल हालेपछि मकैमा लामो लामो घोगा लागोको र मकैको स्वाद एकदमै राम्रो भएको बताउनु हुन्छ. थानकोट-८, काठमाडौँको किसान &lt;b&gt;श्री राममान गोपालीले&lt;/b&gt; &lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt; &lt;/span&gt;पनि आफुले यो प्रांगारिक मल हालेर १ रोपनि जमीनमा लगाएको मकैमा अधिकांशका २-२ घोगा लागेको र मकै सहे स्वादिलो भएको अनुभव सुनाउनु हुन्छ .&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt; line-height:115%;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font: minor-latin;mso-hansi-font-family:Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language: NE"&gt;घोराही दाङ्गका सामाजिक कार्यकर्ता &lt;b&gt;श्रीमती शान्ति &lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt; &lt;/span&gt;चौधरी&lt;/b&gt;, सम्झना बजार, बाँकेका मजदूर नेता श्री चन्द्र चौधरी, एभरेष्ट बचत तथा ऋण सहकारी लि., बाँकेका अध्यक्ष &lt;b&gt;श्री देव बहादुर केसी&lt;/b&gt;, सगुन बचत तथा ॠण सहकारी संस्था, बगनाह-१, बर्दियाका व्यवस्थापक &lt;b&gt;श्री ललित चौधरी&lt;/b&gt; र सेउली बजार, कैलालीका &lt;b&gt;श्री अनन्त श्रीनिवास&lt;/b&gt;ले पनि मिल्दा जुल्दा अनुभवहरु सुनाउनु हुन्छ. कोर्बाङ्गझिम्पे-१, सल्यानका सामाजिक कार्यकर्ता &lt;b&gt;श्री हरि केसी&lt;/b&gt;ले पनि प्रांगारिक खेती एक बृहद बिषय भएकोले शुरुमा केही समस्या र जटिलताहरु भए पनि स्वाधिन कृषि अर्थतन्त्रको निर्माणमा प्रांगारिक खेतीमा बिकल्प नभएको बताउनु हुन्छ.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%; mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:16.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font: minor-latin;mso-hansi-font-family:Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language: NE"&gt;ग्रीन गोल्ड सुपर प्रांगारिक मलका थप विशेषताहरु &lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="font-size:16.0pt; line-height:115%;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="text-align: justify;margin-left: 0.25in; text-indent: -0.25in; "&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-fareast-font-family: Mangal;mso-fareast-theme-font:minor-bidi;mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;span style="mso-list:Ignore"&gt;१)&lt;span style="font:7.0pt &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;"&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-hansi-font-family: Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;ग्रीन गोल्ड सुपर प्रांगारिक मलमा नाइट्रोजन, फस्फोरस, पोटासियम, क्यल्सियम, म्याग्नेसियम, सल्फर, जिंक, बोरोन, फलाम र तामा सहित बिरुवालाई आबश्यक पर्ने सबै १६ तत्वहरु समुचित मात्रामा पोषणशील अबस्थामा उपलब्ध&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;छन्, जसलाई बिरुवाले सजिलैसँग लिन र उपयोग गर्न सक्दछ .&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt; line-height:115%;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="text-align: justify;margin-left: 0.25in; text-indent: -0.25in; "&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-fareast-font-family: Mangal;mso-fareast-theme-font:minor-bidi;mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;span style="mso-list:Ignore"&gt;२)&lt;span style="font:7.0pt &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;"&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-hansi-font-family: Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;यो मलमा समावेश गरिएका सुक्ष्म जिवाणुहरुले अक्जीन (&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height: 115%;mso-bidi-language:NE"&gt;Auxin),&lt;/span&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt; line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-hansi-font-family:Calibri;mso-hansi-theme-font: minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font:minor-bidi; mso-bidi-language:NE"&gt; साइटोकाइनिन&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt; line-height:115%;mso-bidi-language:NE"&gt;(Cytokinin),&lt;/span&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-hansi-font-family: Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt; जिब्रलिक एसिड &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%;mso-bidi-language:NE"&gt;(Gibberlic Acid)&lt;/span&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-hansi-font-family: Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt; जस्ता हर्मोन तथा विभिन्न इन्जाईमहरु उत्पादन गर्न हुनाले यसले बिरुवाको जरा, काण्ड, पात, फूल तथा बृद्धि र विकासमा मद्दत पुर्याउनुका साथै अन्न, तरकारी, फलफूल, नगदेबाली, जडीबुटी र पुष्प उत्पादनमा गुणात्मक एवं मात्रात्मक रुपमा नै बृद्धि हुन्छ.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="text-align: justify;margin-left: 0.25in; text-indent: -0.25in; "&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-fareast-font-family: Mangal;mso-fareast-theme-font:minor-bidi;mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;span style="mso-list:Ignore"&gt;३)&lt;span style="font:7.0pt &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;"&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-hansi-font-family: Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;नर्सरी ब्याड राख्दा यो मल प्रयोग गरेमा नर्सरीका बेर्नाहरू स्वस्थ, बलिया र रोग प्रतिरोधात्मक क्षमताले भरिपूर्ण हुन्छन् .&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%;mso-bidi-language: NE"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="margin-left:.25in;mso-add-space: auto;text-indent:-.25in;mso-list:l0 level1 lfo1"&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-fareast-font-family: Mangal;mso-fareast-theme-font:minor-bidi;mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;span style="mso-list:Ignore"&gt;४)&lt;span style="font:7.0pt &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;"&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-hansi-font-family: Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;यसको प्रयोगले गमला र नर्सरीमा धेरै फूलहरु फुल्दछन्. फूलहरुमा अत्यधिक चमक र सुगंध आउँछ. साथै फूलहरु लामो समयसम्म ओइलाउँदैनन् .&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height: 115%;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="margin-left:.25in;mso-add-space: auto;text-indent:-.25in;mso-list:l0 level1 lfo1"&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-fareast-font-family: Mangal;mso-fareast-theme-font:minor-bidi;mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;span style="mso-list:Ignore"&gt;५)&lt;span style="font:7.0pt &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;"&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-hansi-font-family: Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;यसले माटोबाट&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;उत्पन्न रोग र कीराहरुको&lt;/span&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;mso-bidi-language:NE"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-hansi-font-family: Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;जैविक नियन्त्रण (Biological control) मा मद्दत गर्दछ. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%; mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="margin-left:.25in;mso-add-space: auto;text-indent:-.25in;mso-list:l0 level1 lfo1"&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-fareast-font-family: Mangal;mso-fareast-theme-font:minor-bidi;mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;span style="mso-list:Ignore"&gt;६)&lt;span style="font:7.0pt &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;"&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-hansi-font-family: Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;यसको प्रयोगबाट उत्पादित अन्न, तरकारी, फलफूल, तथा नगदेबालीहरु ताजा, स्वादिष्ट, पोष्टिक, स्वस्थकर, आकर्षक तथा बजारयोग्य हुन्छन्.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%; mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="margin-left:.25in;mso-add-space: auto;text-indent:-.25in;mso-list:l0 level1 lfo1"&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-fareast-font-family: Mangal;mso-fareast-theme-font:minor-bidi;mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;span style="mso-list:Ignore"&gt;७)&lt;span style="font:7.0pt &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;"&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-hansi-font-family: Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;यसले माटोको अम्लीयपना (&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%;mso-bidi-language:NE"&gt; Acidity&lt;/span&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-hansi-font-family: Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;)&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%;mso-bidi-language:NE"&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-hansi-font-family: Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt; विषाक्तता (&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%;mso-bidi-language:NE"&gt;Toxicity)&lt;/span&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-hansi-font-family: Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt; र कठोरतामा कमी ल्याँउछ. साथै माटोको वायुसंचार (&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%; mso-bidi-language:NE"&gt;Air-Circulation&lt;/span&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size: 12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-ascii-font-family: Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;), जलधारण क्षमता (&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%;mso-bidi-language:NE"&gt;Water Holding Capacity&lt;/span&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font: minor-latin;mso-hansi-font-family:Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language: NE"&gt;) र उर्वराशक्तिमा (&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%; mso-bidi-language:NE"&gt; Soil Fertilitiy &lt;/span&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size: 12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-ascii-font-family: Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;) वृद्धि गर्दछ.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size: 12.0pt;line-height:115%;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="margin-left:.25in;mso-add-space: auto;text-indent:-.25in;mso-list:l0 level1 lfo1"&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-fareast-font-family: Mangal;mso-fareast-theme-font:minor-bidi;mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;span style="mso-list:Ignore"&gt;८)&lt;span style="font:7.0pt &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;"&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-hansi-font-family: Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;यसले माटोलाई थप प्रांगारिक पदार्थ (Organic matter) र जिवांश (humus) प्रदान गर्नुको साथै माटोको&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;कार्बन, नाइट्रोजन अनुपात (C:N ratio) मा सन्तुलन कायम गरी माटोबाट खाद्धतत्व&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;लिने बिरुवाहरु क्षमता (Cation exchange capacity) अभिबृद्धि गर्दछ .&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="margin-left:.25in;mso-add-space: auto;text-indent:-.25in;mso-list:l0 level1 lfo1"&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-fareast-font-family: Mangal;mso-fareast-theme-font:minor-bidi;mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;span style="mso-list:Ignore"&gt;९)&lt;span style="font:7.0pt &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;"&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-hansi-font-family: Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;यसले अत्यधिक सुख्खा, खडेरी, वर्षा, जाडो र गर्मी जस्ता बातावरणीय असन्तुलन, रोग कीराको प्रकोप र बाली(फल, फूल तथा तरकारी ) टिप्दा लाग्ने घाउ –चोटपटक &lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt; &lt;/span&gt;तथा विषादीको प्रयोजनबाट बिरुवालाई पर्ने घातक असर (Stress) संग लड्ने प्रतिरोधात्मक शक्तिमा वृद्धि&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;गर्देछ.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoListParagraphCxSpLast" style="margin-left:.25in;mso-add-space:auto; text-indent:-.25in;mso-list:l0 level1 lfo1"&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-fareast-font-family: Mangal;mso-fareast-theme-font:minor-bidi;mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;span style="mso-list:Ignore"&gt;१०)&lt;span style="font:7.0pt &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;"&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-hansi-font-family: Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;यसका साथै, कृषि उत्पादनमा वृद्धि हुने भएकाले आम्दानी बढ्छ, पटक पटक रासायनिक मल र विषादी प्रयोग गर्ने&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;नपर्ने भएकोले सोको खर्च,ज्यामी खर्च&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;र समग्र उत्पादन लागत घट्छ. यसरी सस्तोमा उत्पादन गर्न सकिंदा बजारमा प्रतिस्पर्धा गर्न सजिलो हुन्छ र बजार मुल्य कम हुँदा समेत घाटा बेहोर्नु पर्दैन भन्ने कम्पनीको दावी छ. त्यसैले, ग्रीन गोल्ड सुपर प्रांगारिक मल व्यावसायिक &lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt; &lt;/span&gt;किसानहरुकोलागी&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;सर्वपक्षीय ढंगले श्रेष्ठ मल हुन पुगेको छ. &lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:16.0pt;line-height:115%; font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;;mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font: minor-latin;mso-hansi-font-family:Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language: NE"&gt;ग्रीन गोल्ड सुपर प्रांगारिक मल प्रयोग गर्ने तरिका :&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="font-size:16.0pt;line-height:115%;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="text-indent:-.25in;mso-list:l1 level1 lfo2"&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-fareast-font-family: Mangal;mso-fareast-theme-font:minor-bidi;mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;span style="mso-list:Ignore"&gt;१)&lt;span style="font:7.0pt &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;"&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-hansi-font-family: Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;धान, गहुँ, मकै, जै, कोदो ,फापर,धैया ,उवा, जुनेलो जस्ता अन्न्बालिहरु, तेलबाली,दाल बाली र घाँसे बालिमा १२-१५ के.जी. प्रति रोपनी अर्थात ८-१० केजी&lt;span style="mso-spacerun:yes"&gt;  &lt;/span&gt;प्रति कठ्ठाका दरले बाली लागउने समयमा एकनास संग छर्ने.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="text-indent:-.25in;mso-list:l1 level1 lfo2"&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-fareast-font-family: Mangal;mso-fareast-theme-font:minor-bidi;mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;span style="mso-list:Ignore"&gt;२)&lt;span style="font:7.0pt &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;"&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-hansi-font-family: Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;अदूवा, बेसार जस्ता मसला बाली, उखुबाली र अलैचीमा १५-३० केजी प्रति रोपनीका दरले बाली लगाउने (वा लाइन बनाउने) समयमा एकनास संग छर्ने.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:12.0pt;line-height:115%;mso-bidi-language: NE"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoListParagraphCxSpLast" style="text-indent:-.25in;mso-list:l1 level1 lfo2"&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-fareast-font-family: Mangal;mso-fareast-theme-font:minor-bidi;mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal;mso-bidi-theme-font: minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;&lt;span style="mso-list:Ignore"&gt;३)&lt;span style="font:7.0pt &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;"&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="NE" style="font-size:12.0pt;line-height:115%;font-family:&amp;quot;Mangal&amp;quot;,&amp;quot;serif&amp;quot;; mso-ascii-font-family:Calibri;mso-ascii-theme-font:minor-latin;mso-hansi-font-family: Calibri;mso-hansi-theme-font:minor-latin;mso-bidi-font-family:Mangal; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;mso-bidi-language:NE"&gt;काउली, बन्दा, रायो, मूला, गाजर, गोलभेंडा, भन्टा, रामतोरिया, खुर्सानी जस्ता तरकारी बालीमा ३०-५० ग्राम प्रतिबोट.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3805802143332556003-1427880463108622822?l=greengoldinfo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://greengoldinfo.blogspot.com/feeds/1427880463108622822/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://greengoldinfo.blogspot.com/2010/10/blog-post.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3805802143332556003/posts/default/1427880463108622822'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3805802143332556003/posts/default/1427880463108622822'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://greengoldinfo.blogspot.com/2010/10/blog-post.html' title='ग्रीन गोल्ड सुपर प्रांगारिक मल'/><author><name>Nahendra Khadka</name><uri>http://www.blogger.com/profile/02733161915007545226</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_QYMWFiE0CP8/SoQHPAQ03LI/AAAAAAAAAAw/BgimuyGI0_U/S220/My+Photo.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3805802143332556003.post-7119523686292690965</id><published>2009-07-27T08:55:00.001+05:30</published><updated>2009-08-18T17:52:16.507+05:30</updated><title type='text'>Introduction</title><content type='html'>&lt;p&gt;Greengold International (Pvt.) Ltd, Nepal; is established by a team of Nepalese pioneers in the field of agriculture, co-operatives, biotechnology and academia. We are involved in the field of organic farming, sustainable agriculture and agribiotechnology for a long time.&lt;br /&gt;We are producing organic fertilizers enriched with biofertilizers and biopesticides in the solid and liquid form. Greengold Super Organic Fertilizer, Greengold Syrup and Greengold Vitae are our major products launched and available in market now.&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Location:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Our factory and processing unit is based at Thankot, the entry point of the Kathmandu valley. And our corporate office is located at the heart of Kathmandu, the capital city of Nepal.&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Mission:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;To make Nepal a “Chemical Fertilizer and Pesticide free” country.&lt;br /&gt;To build a co-operative culture of agriculture insteadof corporate version of agriculture.&lt;br /&gt;To make Nepal a hub for research and technical education and to produce technically competent manpower required for the country.&lt;br /&gt;To be the “No.1 Company in Agriculture and Biotechnology” in Nepal.&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Goals and Objectives:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Production and distribution of organic fertilizers enriched with biofertilizers and biopesticides in solid and liquid form.&lt;br /&gt;Production and distribution of biofertilizers and biopesticides at commercial level.&lt;br /&gt;Setting up a chain of Agricultural Co-operatives nationwide.&lt;br /&gt;Establishment of a biotechnology laboratory and extension of our business in the different fields of biotechnology.&lt;br /&gt;Research and production of mushroom spawns, Cordycep sinensis, and other beneficial microbes for the commercial and industrial purposes.&lt;br /&gt;Development of high yielding plant varieties resistant to different insects and pests and suitable for organic farming.&lt;br /&gt;Establishment of a plant clinic (laboratory) and provide different service like soil test, microbiological tests, biochemical tests; and identification of insects and plant pathogens.&lt;br /&gt;To set up a Science and Technology College based in Kathmandu and to extend in our command line area as soon as possible.&lt;br /&gt;Establishment and exploration of national and international market for the organic produces.&lt;br /&gt;Production, packaging, import and distribution of seeds and other agricultural commodities.&lt;br /&gt;Publication of magazines, bulletins, e-bulletins, e-newsletters, books &amp;amp; literatures to make new research and technology related to agriculture and other fields of science easily available and accessible to the Nepalese farmers.&lt;br /&gt;Enhancement of technical skills and capacity build-up of the farmers, GOs, NGOs and CBOs by providing trainings, orientations and workshops on organic farming, sustainable agriculture, agribiotechnology and biosafety concerns.&lt;br /&gt;Conducting awareness programs among the growers and consumers by campaigns, seminars, workshops, audio-visual programs and literatures regarding the hazardous effects of chemical fertilizers and pesticides; and possibilities and opportunities in sustainable agriculture.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3805802143332556003-7119523686292690965?l=greengoldinfo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://greengoldinfo.blogspot.com/feeds/7119523686292690965/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://greengoldinfo.blogspot.com/2009/06/sustainable-agriculture-and-nepal-nepal.html#comment-form' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3805802143332556003/posts/default/7119523686292690965'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3805802143332556003/posts/default/7119523686292690965'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://greengoldinfo.blogspot.com/2009/06/sustainable-agriculture-and-nepal-nepal.html' title='Introduction'/><author><name>Nahendra Khadka</name><uri>http://www.blogger.com/profile/02733161915007545226</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_QYMWFiE0CP8/SoQHPAQ03LI/AAAAAAAAAAw/BgimuyGI0_U/S220/My+Photo.JPG'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3805802143332556003.post-4960918944945039763</id><published>2009-07-26T20:32:00.000+05:30</published><updated>2009-07-26T20:33:46.935+05:30</updated><title type='text'>Our Current Activities</title><content type='html'>For addressing the problem of plant nutrients and plant protection,we, Greengold International (Pvt.) Ltd, Nepal; have been producing organic fertilizer enriched with biofertilizers and biopesticides in solid and liquid form.We have build up a network of dealers and sub-dealers in 30 districts of Nepal distributing our products and making our technology accessible to the farmers in both urban and rural area. Besides, we are conducting the following activities:Undergoing regular lab tests, field demonstrations to assure the quality of our product.Conducting grass-root level orientations and trainings for uplifting farmers’ level of understanding on organic farming and sustainable agriculture.Conducting regular trials, experiments and research, both in vivo and in vitro, for exploring and integrating local farming practices into the mainstream of organic farming and sustainable agriculture.Creating awareness about the hazardous effects of chemical fertilizers and pesticides on soil, water, air, human health, environment and biodiversity.Developing technology for building up farm practices to reduce the cost of production at farmers’ level.Empowering people with products, market, knowledge, technology and all possible means to move towards sustainable agriculture adopting the new methodologies of agribiotechnology.Working to explore national and international market for the organic produces.Success and Achievements:During this long period of trials, research and technology development, we have developed a model of new farm practice which constitutes decreased input of chemicals, increased use of organic substances with selection of suitable seeds, sustainable farm practices and a better farm management practice. Our products have contributed major role in this model and farmers enjoying this model are quite happy and satisfied.Farmers have been successful to produce cereals, pulses, fruits and vegetables without using chemical fertilizers and pesticides in a reasonable cost of production. This has encouraged many farmers moving towards organic practices.Our organic fertilizers are enriched with biofertilizers and biopesticides, hence, have helped farmers’ to get better yield, quality production, reduced occurrence of pests, reduced farm labourers and finally reduced cost of production. They have also experienced the attractive appearance, natural taste, freshness and longer storage (post-harvest) capacity of their produces after using our products.Farmers have noticed reduced occurrence of many insects and diseases like damping off in seed beds, root rots, collar rots, rhizome rots, wilt diseases in solanaceae, club root of crucifers, mildews in cucurbits, red rot in sugar-cane, fusarium and cracks in banana to mention some of them.We are reported the improvement in the soil texture, rapid increase in the solid dwellers like earth-worms and predators like lady-birds, frogs and even snakes. The presence of snakes has reduced the harms by rats and mice.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3805802143332556003-4960918944945039763?l=greengoldinfo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://greengoldinfo.blogspot.com/feeds/4960918944945039763/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://greengoldinfo.blogspot.com/2009/07/our-current-activities.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3805802143332556003/posts/default/4960918944945039763'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3805802143332556003/posts/default/4960918944945039763'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://greengoldinfo.blogspot.com/2009/07/our-current-activities.html' title='Our Current Activities'/><author><name>Nahendra Khadka</name><uri>http://www.blogger.com/profile/02733161915007545226</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_QYMWFiE0CP8/SoQHPAQ03LI/AAAAAAAAAAw/BgimuyGI0_U/S220/My+Photo.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3805802143332556003.post-8595352093024687699</id><published>2009-07-22T20:30:00.000+05:30</published><updated>2009-07-26T21:07:19.172+05:30</updated><title type='text'>Challenges Ahead</title><content type='html'>To achieve our mission of transforming Nepal into a chemical fertilizers and pesticides free country, we have to deal with a number of challenges and overcome different strata of obstacles.Firstly, the farmers are not aware enough about the harmful effects of chemical fertilizers and pesticides on themselves, crops, soil, ground water, environment and biodiversity. They are not conscious about the waiting period of pesticides after spraying these and their eventual residue in the produces. The lack of enough knowledge and technical know how about organic farming and sustainable agriculture is another matter of concern at farmers’ level.Secondly, the consumers are not conscious about the hazardous effects of chemical fertilizers and pesticides and their residue on their health. Hence, they are buying whatever they have found nearby rather than searching and demanding for healthy organic produces.Finally, the well-managed network of TNCs and mafias of chemical fertilizers and pesticides and their well-bribed system is our major obstacle to overcome. They lobby at each level for more and more use of chemicals in agriculture and create (spread) illusions among the farmers against organic farming. They try to create hatred against the word “sustainable” in “Sustainable Agriculture”. They put forward – ‘do the farmers need to sustain or to compete, the organic production system is expensive and farmers can not afford it, they are going to loose their competitiveness, organics are only for export purpose, their fields and crops are contaminated by their neighbours’ ones, organic produces must be certified, who is going to recognize their produces, who is going to differentiate the organic and conventional produces’ etc.Their motive is to convince farmers for using new and more expensive chemicals. Their major concern is focused only on their sales-target no matter whatever would be the consequences. This is why, many farmers think that they can not get enough yield quantitatively and qualitatively using organic techniques. They have the illusions that their produces would be expensive and they would not be able to compete at market in this age of cut-throat competition. This is why; they do not want to quit their usual application of synthetic chemicals.The Nepalese government does not have any pragmatic policy regarding organic farming and sustainable agriculture. The country does not have any system of certification or a proper methodology for differentiating the organic and non-organic produces. We do not have a distinguished market for organic commodities. The lack of appropriate policy and market and market assurance has discouraged farmers to move ahead.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3805802143332556003-8595352093024687699?l=greengoldinfo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://greengoldinfo.blogspot.com/feeds/8595352093024687699/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://greengoldinfo.blogspot.com/2009/07/challenges-ahead.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3805802143332556003/posts/default/8595352093024687699'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3805802143332556003/posts/default/8595352093024687699'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://greengoldinfo.blogspot.com/2009/07/challenges-ahead.html' title='Challenges Ahead'/><author><name>Nahendra Khadka</name><uri>http://www.blogger.com/profile/02733161915007545226</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_QYMWFiE0CP8/SoQHPAQ03LI/AAAAAAAAAAw/BgimuyGI0_U/S220/My+Photo.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3805802143332556003.post-3452461762332235841</id><published>2009-07-21T20:30:00.000+05:30</published><updated>2009-07-26T21:09:05.693+05:30</updated><title type='text'>Our Belief</title><content type='html'>We believe that challenges are the charm of life. And the opportunities are always hidden behind the challenges. And we have found them out. Our clear vision, capable team of work, our experiences, network of dealers and belief on farmers are the major weapons against these challenges and all sorts of obstacle. We have set all our future plans accordingly.Unlike other companies, we are not sales-target based company. We are the farmer-based company. We are developing a co-operative culture rather than a corporate culture. We believe: farmers are the pillars of our company, hence, we design and produce our products according to the farmers’ need and their capabilities: economic or technological. We don’t speak to the farmers what they need to do; rather we listen to them for what we should do to help them. We do not force our rules, regulations, dosage and target to the farmers; rather we modify our methodologies to integrate our technology into their farming practice.This is why; we are successful till the date and will remain forever.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3805802143332556003-3452461762332235841?l=greengoldinfo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://greengoldinfo.blogspot.com/feeds/3452461762332235841/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://greengoldinfo.blogspot.com/2009/07/our-belief_614.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3805802143332556003/posts/default/3452461762332235841'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3805802143332556003/posts/default/3452461762332235841'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://greengoldinfo.blogspot.com/2009/07/our-belief_614.html' title='Our Belief'/><author><name>Nahendra Khadka</name><uri>http://www.blogger.com/profile/02733161915007545226</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_QYMWFiE0CP8/SoQHPAQ03LI/AAAAAAAAAAw/BgimuyGI0_U/S220/My+Photo.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3805802143332556003.post-2315090726573633443</id><published>2009-07-20T20:43:00.000+05:30</published><updated>2009-07-26T21:04:55.031+05:30</updated><title type='text'>Feed Back Us</title><content type='html'>&lt;p&gt;We have already mentioned that farmers are the pillars of our company. The researchers, technologists, scientists and their experiences are the building blocks of our mission. Therefore, we respect all of your experiences, thought and comments. Your feed-back will help us to march ahead. You give us your feed-back, we will give you a “chemical fertilizers and pesticides free” healthy Nepal. Because:We are a single drop alone: but together an ocean.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;CONTACT US:&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;For sharing your experiences, comments and opinion, please email us at:&lt;a href="mailto:info.greengold@gmail.com"&gt;info.greengold@gmail.com&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3805802143332556003-2315090726573633443?l=greengoldinfo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://greengoldinfo.blogspot.com/feeds/2315090726573633443/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://greengoldinfo.blogspot.com/2009/07/feed-back-us.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3805802143332556003/posts/default/2315090726573633443'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3805802143332556003/posts/default/2315090726573633443'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://greengoldinfo.blogspot.com/2009/07/feed-back-us.html' title='Feed Back Us'/><author><name>Nahendra Khadka</name><uri>http://www.blogger.com/profile/02733161915007545226</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_QYMWFiE0CP8/SoQHPAQ03LI/AAAAAAAAAAw/BgimuyGI0_U/S220/My+Photo.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3805802143332556003.post-6257519570813065765</id><published>2009-07-15T19:50:00.000+05:30</published><updated>2009-07-26T21:12:15.275+05:30</updated><title type='text'>Sustainable Agriculture and Nepal</title><content type='html'>&lt;p&gt;Nepal is an agrarian country in which the livelihood of 65.7 percent of the population depends on the agriculture which contributes about 40 percent of the gross domestic product (GDP) and proves to be the back-bone of Nepalese economy.However, the majority of the agricultural production is still based on the subsistent agricultural system and is yet to be commercialized. Nevertheless, it does not mean the commercialization has not been initiated; it has been and reached to approximately 30 percent of the total production now and is growing up continuously.After the initiation of commercialization in agriculture, the quantity of agricultural produces has been soared due to contiguous research and development of new technology, mechanization, increased use of chemicals and specialization. These changes have had some positive effects but many defects at the same time. Prominent among these are: top soil depletion, deterioration of soil fertility, displacement of natural cum beneficial soil dwellers including micro-flora and fauna, ground water contamination, high resistance power of insects and pests, high pesticide residue in food, deforestation, loss of biodiversity, deterioration of human health and environment, increased cost of production, increased dependency on TNCs and foreign products, continuous neglect of the living and working condition of farm labourers, collapse of small and family farms; and the disintegration of the economic and social conditions in rural communities.To overcome these defects of present day agricultural system, we need to initiate sustainable agricultural system - an agricultural system which is sustainable socially, economically, environmentally and technologically. Organic farming can be a bold practice to implement this theme of sustainable agriculture in context of Nepal. In organic farming practices, selection of the appropriate seeds, plant nutrient management and pest management are of the vital importance.&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3805802143332556003-6257519570813065765?l=greengoldinfo.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://greengoldinfo.blogspot.com/feeds/6257519570813065765/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://greengoldinfo.blogspot.com/2009/07/sustainable-agriculture-and-nepal.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3805802143332556003/posts/default/6257519570813065765'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3805802143332556003/posts/default/6257519570813065765'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://greengoldinfo.blogspot.com/2009/07/sustainable-agriculture-and-nepal.html' title='Sustainable Agriculture and Nepal'/><author><name>Nahendra Khadka</name><uri>http://www.blogger.com/profile/02733161915007545226</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='24' height='32' src='http://3.bp.blogspot.com/_QYMWFiE0CP8/SoQHPAQ03LI/AAAAAAAAAAw/BgimuyGI0_U/S220/My+Photo.JPG'/></author><thr:total>0</thr:total></entry></feed>
